Obeskrivbart

Mamsen har ramlat och brutit ett revben och en handled i tisdags. Attans otur hon har. Var med henne på akuten till mitt i natten och sedan blev hon inlagd. Gissar på att hon blir kvar där ett tag. Hon har så ont och av medicinen blir hon så trött så hon sover nästan hela tiden. Usch vad det är jobbigt att se henne så här. Obeskrivbart.

Varför kunde hon inte bara få vara så hyfsat pigg som hon varit?! Varför ska dåliga saker hända världens bästa människa? Varför är livet så orättvist?

Jag hoppas så otroligt mycket att hon klarar av att komma tillbaka från det här. Som hon ser ut nu är det klart att när man som jag sett så mycket börjar tvivla. Får inte tvivla. Hon har ju "bara" brutit något. Jag hoppas och tror att det är medicinen som gör henne så här så att så fort smärtan blir mer uthätdig kan den starka medicinen tas bort så att hon blir som tidigare. Jag vet ju att man blir helt borta av den. Har själv fått den ju när jag varit klantig.

Att se sin mamma ha så ont så ont och vara så borta av medicinen är inget jag rekommenderar. Usch och fy. Kan inte allting bara bli som tidigare? Gärna backa några år också. Vi vill ha tillbaka vår mamma nu!

Kommentarer
Postat av: lilla storasyster

Ja det är så hemskt att det inte ens går att säga.. Världens goaste, snällaste, underbaraste och hur mycket mer som helst, människa som någonsin finns.. Plågas för att man vet att hon säkert har mer än 3 dubbelt så ont som hon visar..Hoppas verkligen att det är medicinen som gör att hon är såhär.. Fy så hemskt.. Men jag sa till henne att hon ska vara och att hon är stark och inte ska ge upp.. Och hon lovade mig att hon skulle vara piggare snart.. Hoppas verkligen det.. Kram och Tack för allt och för att du är så underbar och stark...

2010-07-07 @ 22:05:49
Postat av: Storasyster

Varför är livet så orättvist. En underbar människa som vår mor, att hon ska få lida så. Vår mor som ställt upp och gjort allt för oss, varför kunde inte hon få vara frisk och stark, det är hon värd. Jag älskar dig mamma, kram

2010-07-08 @ 07:19:26
Postat av: Sussie

Usch, vad hemskt :( Hoppas hon snart blir bättre! Förstår att du har lite små ångest över att du tackade ja till sommarvikariatet här i Luleå när du hade kunnat jobbat hos din mamma, så typiskt :( Vi får hålla tummarna på att hon börjar må bättre snart! KRAM!

2010-07-10 @ 23:47:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0